Dags Att Vakna

Alla barn förtjänar att få vara friska

Vad är din första tanke när du hör ordet "barn"? För mig är det femåringar i förlånga gallonbyxor som springer omkring på lekplatsen. De ler. Barn ler. Och skrattar. 

Familj då? Här är jag lite yrkesskadad, jag ser familjerna på jobbet, jag ser framför mig hur de sitter med sin bebis i famnen och tittar ner på den sådär kärleksfullt som bara föräldrar kan. Jag ser en mamma med en barnvagn, och en pappa som oroar sig över hur långt man får sätta in nappen i munnen på hans barn. Som säger "oj, vänta, oj" när mina vana händer lyfter det mest kärleksfulla han har. 

Jag tänker inte på tragedier. Även om mitt jobb innebär att ta en familj genom en krissituation, så är det aldrig vad jag tänker på när någon säger "barn" eller "familj". Jag ser barn som friska. Alltid. Även när de är sjuka. De har en enorm vilja och motivation att ta sig genom sjukdom. 

Jag har träffat yngre barn som drabbats av sjukdom. De har dåliga dagar när de är ledsna och trötta, och om nästa dag är bra så skrattar de utan en tanke på gårdagens smärta, utan oro över ovetskapen om morgondagens mående. Barn är så fantastiska så sätt. De kan leva här och nu, på ett sätt som jag inte ser på samma sätt hos vuxna. 

Jag kan prata föralltid om varför barn är så fantastiska, så starka och intelligenta. Jag vill alltid se barn så. Jag är tacksam över att detta är vad jag tänker på när någon säger "barn". Jag är tacksam för min syn på vad än familj är, som aldrig rubbas, trotts min medvetenhen om att motsatsen existerar. 

Jag hade tänkt skriva om barncancer, men jag tror inte jag ska göra det ändå, för jag vill att ni också ska tänka som mig när ni tänker på barn. Jag vill dock att ni ska veta att varje år får, i Sverige, 300 barn en cancerdiagnos. Den diagnosen kommer utmana deras styrka, deras vilja och deras lycka. De barnen kommer att le under de bra dagarna, men de kommer att gråta under de dåliga dagarna. Barn förtjänar inte dåliga dagar, barn är alltid oskyldiga. 

Jag vill att alla barn ska få samma möjlighet att springa i förlånga galonbyxor och hoppa i vattenpölar. Jag vill att alla barn ska ha föräldrar som oroar sig över om nappen kanske är för långt in i munnen, eller över om det är bra att barnen äter godis två gånger i veckan istället för en. Jag vill att barn ska vara barn, och jag vill att föräldrar ska få vara föräldrar. Att föräldrar ska få lägga all sin energi på att älska sina barn, och oroa sig över småsaker. Sen vill jag att ni bara skänker lite pengar till barncancerfonden, för att utan forskning kommer detta inte vara möjligt... 

6 juni 2017 11:27 | insida |

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas