Dags Att Vakna

Är du säker på att du har narkolepsi? Det kanske bara är järnbrist?

Allt för vanliga kommentarer personer tycker sig vara lämpliga att fälla då jag berättar att jag har narkolepsi...

"Men är det sant? Du som ser så pigg ut?" 
En kommentar i ren välmening som kan tolkas ytterst ifrågasättande. Jag menar vad tror ni jag ska svara? Okej nej jag ljög jag är frisk? 

"Nu när du säger det så har jag nog också den där diagnosen - vad sa du att den hette nu igen?"
Asså dessa kommentarerna gör mig så otroligt arg. Det är så nonchalant.. I början tycker jag de mest var skrattretande, men nu blir jag verkligen bara arg över ignoransen. Eftersom jag har narkolepsi, och alla vet att det gör en trött och somnolent, så brukar jag börja med de andra symptomen - som kataplexierna, den rubbade metabolismen och sömnparalyserna. Jag blir inte ofta avbruten med "och så är man trött va?" varpå jag brukar säga att ja, det är man, men det är ju inte som en vanlig trötthet liksom. Ändå får jag mer ofta än sällan tillbaka "jag har nog också narkolepsi, jag är trött hela tiden". Jag vill ju helst svara att nej, minsann, du är nog bara lat. Lat och nonchalant till en kronisk sjukdom som faktiskt skapar lidande, men jag biter ihop och säger åt dem att ta ett ryggmärgsprov för att få det bekräftat. Eller frågar om de har de andra symptomen men nej det har de ju inte (eller okej ibland är deras metabolism rubbad för "jag har jättelätt att gå upp i vikt men har alltid innan trott det varit en kraftig benstomme" hahahah) men ändå. Senast jag fick detta svaret hörde jag, efter att jag gått, hur denna personen hade gått och pratat med andra om att "jag har nog narkolepsi, jag är ju jättetrött". Suck. Stackars dig. 

"Men.. om du har narkolepsi: hur orkar du då gå upp och sminka dig sådär på morgonen? Du är alltid så piffig!"
Igen, vad ska jag svara? "Oh fuck, u got me". Jag går helt enkelt upp och piffar för att se lite piggare ut och därmed känna mig lite piggare. Jag tycker om att piffa. Jag väntar på medicinen ska verka. Vad ska jag svara för att försvara det faktum att jag faktiskt har en diagnostiserad, kronisk, sjukdom?

"Det måste vara olika hur "stark" narkolepsi man har - du verkar ju jättepigg, jag har hört att man typ somnar hela tiden"
Ja. Jag må ha tur som ändå kan jobba 75%, eller är jag bara jävligt envis. 

"Vilken tur att det finns medicin så man ändå kan leva symptomfritt"
Inte för att jag påstått att jag är symptomfri. Men vilken tur att man måste peta i sig narkotika hela livet. Jag har sån tur. Tack för du påminde mig. 

"Är du säker på att det är narkolepsi? Det kanske är struma, eller järnbrist?"
Detta är ännu en sak som kan göra mig lite arg.. Det är ganska svårt att acceptera att man har en kronisk diagnos. Jag har nog försökt se andra kopplingar. Men nu har jag en diagnos och that's fact. En släkting till mig sa en gång att jag är ju ganska vig så jag kanske bara är överrörlig - det kan ge liknande symptom (have u heard??!). 

"Men då måste du ha frikort? Det är ju ändå najs. Och medicinen blir ju typ gratis efter en viss summa"
Denna har jag bara hört någon gång. Den är inte så kränkande den är faktiskt mest rolig.. Detta är hypokondriken som söker varje gång hen har ont i halsen. Hahahah.. Nejmen.. Ännu en gång. Fan va tur jag har. Frikort och grejer. Det får man minsann utnyttja! 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas