Dags Att Vakna

Kategori: kost + träning

Bananglass 2.0 (veganskt proteinpulver)

Jag har alltid lite svårt för mycket varm mat såhär under sommaren och nu under graviditeten har jag känt att jag ibland behöver komplettera med något för att få i mig allt jag behöver. Smoothies är ju en så enkel grej att ta till! Jag brukar köra på frukt, bär och mandelmjölk och sedan nöja mig där men nu har jag äntligen hittat ett proteinpulver som faktiskt funkar både med smak och konsistens. Det är från Prana och heter "Power Plant Protein". Perfekt att köra i smoothie för att komplettera en lättare måltid, eller som frukost eller mellanmål! Ikväll (efter pannkaksmiddagen) gjorde jag bananglass, och det blev så fantastiskt. 

Fryst banan, kakao, jordnöttsmör, mandelmjölk och 1/2 till 1 skopa proteinpulver är allt du behöver. Kör i banan, en matsked jordnöttsmör och proteinpulvret och sedan fyller jag på med mjölk till önskad konsistens. Därefter smakar jag av med kakao. Just nu har jag smaken "Vanilla Creme" men till bananglassen hade helt klart chokladsmaken funkat fint. Är även jättenyfiken på "Himalayan Salted Caramel" - tänk snickers-feelingen på den glassen!

Jag är alltid lite skeptisk till proteinpulver, men gillar verkligen Pranas ingredienslista. De använder sig av olika proteinkällor, berikar med fria aminosyror, smaksätter naturligt och använder sig även av vegetabilisk probiotika. Lite i den övre prisklassen, men upplever ändå att jag betalar för kvalitén i detta fallet. Sen anser inte jag att jag alltid behöver en hel skopa, utan nöjer mig oftast med en halv. Try it out!

Inser nu när jag läser att detta inlägget låter fett sponsrat, haha, det är det inte! Vet bara att många veganer letar efter ett grymt veganskt proteinpulver, and this is it. 


Gårdagens smoothie-bowl (och bebismage)

Vegan i Sydafrika

Förra året skrev jag om veganutbudet i Costa Rica, på Santorini och i Gdansk och idag vill jag berätta om årets första resa; Sydafrika! Det visade sig att Sydafrika inte bara har vacker och skiftande natur och fantastiska djur utan också väldigt bra veganmat. 

Något som underlättar enormt, som vegan, i Syafrika är att Sydafrika är engelsktalande; jag slapp alltså plugga in matglosor flera veckor innan avfärd, haha. Sydafrika har heller inte en superinpräglad matkultur (åtminstånde inte vad jag förstod) utan matkulturen är generellt sätt väldigt influerad av världsmaten. Utbudet var alltid varierande och det var sällan svårt att hitta restauranger som serverade veganska alternativ. 

För mig, och min emetofobi, var det också en trygghet att kunna dricka kranvatten nästan överallt i Sydafrika. Detta gjorde att man aldrig behövde oroa sig över is i drickan, förorenad sallad osv. Relaterar ni? En stor huvudvärk som släppte! Tyvärr upplevde jag dock inte frukt/- och grönsaksutbudet som något fantastiskt. Ungefär som i Sverige, mycket importerat. Det var heller inte sådär superbilligt med frukt- och grönt. Inte att jämföra med Asien eller Costa Rica..  Nästa gång får det nog bli en resa till Asien bara för fruktens skull, haha. 

I frukostväg fann jag heller inga större problem. Jag är inte så kräsen så nöjer mig ofta med bröd och grönsaker till frukost. Generellt sett är brödet i Sydafrika mjölkfritt. I en del länder är det supersvårt att hitta mjölkfritt bröd, så att brödet ofta är mjölkfritt underlätter jättemycket i frukostväg! Avokado fanns det också gott om (yey!) så pålägg kunde alltid ordnas. Många hotell serverade engelsk frukost, så då kunde man ju också peta i sig lite bönor i tomatsås (jag menar, akta proteinbrist, haha). 

Matpriserna i Sydafrika är lägre än i Sverige, drygt halva priset jämfört med här i Stockholm, skulle jag ändå säga. Om vi åt tvårätters middag och drack ett varsitt glas vin betalade vi i snitt 300 kronor för oss båda, så det var helt okej! Man förväntas dricksa typ 10% eller såklart mer vid god service.

Det var lite allmänt om Sydafrika. Nu tycker jag vi går vidare till lite restaurangförslag och upplevelser av veganlivet i de olika platserna vi besökte under vår resa! Jag kan redan nu säga att jag inte varit superduktig på att fota mat.. Hade sällan min kamera med mig ute men försökte komma ihåg att ta lite telefonbilder, men ni vet; man är ju hungrig, haha...


Johannesburg/Greenside

Vi började vår resa i Johannesburg. Vi ville ha ett par dagar och bara landa innan vi åkte vidare på Safari i Pilanesberg. I Johannesburg bodde vi i ett jättemysigt guesthouse med familjekänsla och jättefin trädgård. Området vi bodde i hette Greenside och hade flera veganska restauranger som vi kunde utforska. 

Spiceburg

Spiceburg var den första restaurangen vi besökte efter att vi kom fram till Johannesburg. En indisk restaurang i Greenside med jättetrevlig personal och mycket gott vin! Personalen kunde sin mat och de hade full koll på vad vegan innebär. Menyn avgränsar vegetariska alternativ (lakto-ovo- och veganska) i menyn och veganalternativen är tydligt utmarkerade. Personalen såg till att då man beställde vegansk rätt fick man också veganskt bröd innan maten. Maten var jättegod; bra kryddad, fräsch och vällagad. Det gick snabbt att få maten och servicen var superbra! Vi åt faktiskt här två gånger. Jag åt en kikärtsgryta med Tikka Massala kryddor första gången, och andra gången åt jag någon grönsaksgryta. 

Conscious 108

Dagen därpå lunchade vi på Conscious 108. En jättemysig helvegetarisk restaurang som serverade allt från frukost, bowls, pizza och dessert. Här hade de till och med veganska milkshakes! Dock var vi alldeles för mätta efter maten för att testa dem, haha.. Rekommenderar verkligen detta stället! 

Hell's Kitchen

Vill slå ett litet slag för Hell's Kitchen i Melville, Johannesburg, också. Vi var där en söndagskväll då många restauranger i området höll stängt, och jag tänkte att jag åtminstånde borde kunna få en pizza med tomatsås, haha. Personalen här var supertrevlig och otroligt service-minded! Det var inga problem för mig och Benjamin att få en delad pizza, ena sidan med ost och andra utan. De hade verkligen separerat jättenoga och på min halva fick jag extra mycket mandel, karamelliserad lök och butternut som tillbehör! Pizzan var verkligen supergod, och vi var jättetacksamma för ansträngningen! 

Safari/Pilanesberg

Vi valde Pilensberg före Kruger då vi blivit tipsade av en bekant från Sydafrika. Pilanesberg är mycket mindre, och då vi bara skulle vara på safari i tre heldagar så ville vi hinna se så mycket som möjligt på den tiden. Vi vart jättenöjda med vårat val; Pilanesberg var helt fantastiskt! Helt klart resans höjdpunkt! Hur många djur- och naturdokumentärer du än ser på, kommer du aldrig ens komma nära känslan av att på nära håll se dessa vackra djur i sin naturliga miljö. Jag och Benjamin hade turen att få massa privata turer i en liten, öppen, bil, tillsammans med grymma guider. De var verkligen superduktiga, och så rädda om djuren. Hjärtat växte lite när våran guide hoppade ur bilen för att flytta på en jätteliten kameleont från vägen. Jag hade varit lite nervös innan.. Jag ville ju inte inkräkta på djuren, skapa stress på något sätt, så jag var så lättad att vara guider visade sån enorm respekt. De läste av djuren på ett väldigt proffsigt och helhjärtat sätt och var väldigt måna om att de skulle komma till oss, och inte tvärtom. Jag hade självklart kameran med mig och knäppte av lite bilder. Här är mina favoriter från resan: 

När det kom till maten var det dock inte lika grymt, haha.. Vi bodde på ett av de antal hotellkomplex inne i safari-området. Vi valde inte det bästa och inte det sämsta. Vi är inte så kräsna med boende men denna gången var det faktiskt en riktig miss, haha. Upplevelsen blev inte bättre av att vi blev ätna av vägglöss första natten och därefter fick byta rum (vilket inte var självklart för personalen). Vi bokade hela vår safariresa som en tripp. Där hade vi redan "förvarnat" om att vi ville ha veganmat (och kommit med flera påminnelser om detta önskemål). Jag hade som vanligt förklarat vad helvegetarisk kost innebär och de försäkrade oss om att detta inte skulle vara några som helst problem. Vi fick höra att vi skulle äta på hotellet, där det fanns alternativ på menyn, på kvällarna, och ha mat med oss på dagarna till själva turerna, men inget av detta stämde alls. Alla måltider var på hotellet, som absolut inte hade några helvegetariska alternativ. De hade två lakto-ovo-vegetariska alternativ varav ett gick att göra om till helvegetariskt. Det var en grekisk sallad utan fetaost, men oliverna var slut, haha, så jag blev serverad isbergssallad och tomat, utan dressing, och fick betala fullpris. Nu låter jag kanske krävande, men i ett såhär avgränsat område utan möjlighet till alternativa restauranger eller matbutiker kan man ju tycka att det ska finnas något alternativ. Jag tycker också generellt sett att det är väldigt oklart hur så många som jobbar på restaurang är så otroligt omedvetna om olika typer av "specialkost". Tycker man stöter på detta överallt! Jag förklarade att jag inte äter djur, inte mjölk eller ägg osv; "fisk?". Nej. Inte det djuret heller. Det blev pommes och sallad de två första dagarna, sedan en dag så fanns det vita bönor i tomatsås till frukost, så sen på kvällen lyckades jag tjata till mig bönor med ris. Det var det jag fick äta under denna delen av resan, men det var det värt! 

Kapstaden

I Kapstaden var det verkligen superenkelt att ta sig fram som vegan! Veganrörelsen där är etablerad och det var aldrig några frågetecken om vad jag åt och inte åt. Här bodde vi dessutom i ett guesthouse med kök så vi lagade lite mat själva och åt alltid frukost hemma. Utbudet i matbutikerna liknande det svenska utbudet, d.v.s. väldigt bra. Jag tänkte direkt gå på våra favoritrestauranger, för det fanns en del. 

The Hungry Herbivore

The Hungry Herbivore toppar listan över de bästa veganrestaurangerna jag besökt, någonsin. Klicka in på deras hemsida om ni vill dräggla lite. Restaurangen ligger centralt i Kapstaden, har bra priser, jättebra service och supertrevlig personal. Vi åt här ungefär hela tiden, haha. Om vi åt lunch här kunde vi med oss take-away middag för kvällen. Vi har testat ca allt på menyn och jag kan varmt rekommendera deras pizzor! De har en "double cheese" med cashewost och hemmagjord mozzarella och så var det vår favoritpizza, "Chef's special", med bacon och avokado (låter sjukt men var så sinnesjukt gott!). Förrutom grymma pizzor har de massa annat gott; bowls, hamburgare, våfflor (yeeees!!!) och cupcakes. Jag kan inte prisa detta stället nog, haha. 


Raw and Roxy

Next up har vi Raw and Roxy. Ännu ett helvegetariskt ställe som serverar allt från sallader till bakverk och supergoda drycker. Vi var bara här en gång och åt frukost, Benjamin var inget fan, jag gillar det dock. Vi valde nog bara fel just när vi var där, haha.. Vi åt sen frukost och det vi ville ha när vi först beställde var tyvärr slut så vi "nöjde oss" med chokladpannkakor med bananglass. Tyckte miljön var supertrevlig, utbudet bra, och maten fräsch och väldigt snygg. Öppet kök får alltid ett stort plus! 

Plant

Nästa besök var på restaurangen Plant. En väldigt hyllad restaurang förstod vi. Helvegetariskt utbud och mycket att välja mellan. Många rätter som man inte ser på den vanliga veganska menyn (så som pasta carbonara och Mac & Cheese). Personligen var jag inte jätteimponerad över smakerna här.. Jag åt quesdillas, vilket annars för mig är ett säkert kort, men den var inte helt 100%. De hade hursom väldigt mycket goda bakverk att välja bland! Limecheesecaken var supergod! Här vill jag också ge pluspoäng för bra service och väldigt skön stämning.



Scheckters Raw

Ännu ett jättebra ställe, Scheckters Raw! Detta blev lite av en favorit hos mig; grymt fräsch mat, jättemycket goda, intressanta juicer, sockerfria desserter, frukost, allt. Vi besökte detta stället ett par gånger och var lika nöjda med maten varje gång. Kan varmt rekommendera deras Zen Bowl och falafel wraps med tzatziki. Alla deras "raw organic treats" är verkligen to die for och perfekta att ta med to go som mellanmål. Här drack jag även massa grym kombucha, vilket är mycket mer populärt i Sydafrika än här hemma i Sverige, men så gott när det är varmt ute! 

 

Vi var ju borta i över två veckor, så detta är bara ett utbud av de restauranger vi besökte. Har fokuserat på de helvegetariska, men som sagt, i Kapstaden hade de flesta ställen alternativ! Jag rekommenderar såklart Sydafrika som resemål på alla sätt och vis - vegan eller ej. Vi hade en jättebra resa! 

 

Att vara gruppträningsinstruktör och bemöta gruppträningsdeltagare

Att vara gruppträningsinstruktör är fantastiskt. Verkligen otroligt givande och roligt. Gruppträning har hjälpt mig att förändra min syn på vad träning är; hur träning ska kännas, och varför träning är fantastiskt. Jag menar.. Jag har alltid tyckt det är fantastiskt med träning; jag har tränat hela mitt liv, men det är inte förrän de senaste åren som jag faktiskt kan uppleva varje träningspass som ett nöje, en njutning och ett andrum. Innan dess var träning fantastiskt men också prestationsladdat; starkt kopplat till ångest och krav så väl som kontroll och ytliga mål. Jag har alltid vetat att det inte borde vara så. Jag försökte intala mig själv att jag tränade för att må bra i kropp och själ, men någonstans var jag olyckligt medveten om att jag inte riktigt hade kontroll över mitt välmående - varken över min kropp eller min själ. Allt som man kan bli hög på kan man missbruka. Träning är bara en sak i mängden.. Men vem kan klandra oss? Vi är ju alla bara vilsa människor i en värld som är så stor men samtidigt så himla snäv att man blir klaustrofobisk.. Vi har möjligheter i överflöd, tusen val att ta, att vi lätt låter idealen ta besluten åt oss. Det är svårt att se något så diffust som hälsa och välbefinnande när verkligheten trycker upp objektiva illusioner av "perfekt" i digital form. The easy way. Quick fix

Visst är det lättare att se andra än att se sig själv? Kanske var det just det som hände. Det var flera år sedan jag började instruera träning, sen tog det lång tid innan jag blev riktigt jävla duktig (yes, i said it), men det gick snabbt att förändra mitt tankesätt. Jag har en önskan om att alla ska må bra. Att alla ska fokusera på saker som spelar roll och som får de själva, och vår värld, att utvecklas. Jag såg mig själv i så många av mina deltagare, och samtidigt som jag fick möjlighet att rehabilitera dem under mina klasser, så fick jag möjlighet att rehabilitera mig själv. Jag lärde mig till slut att faktiskt leva som jag visste att jag borde, så som jag lärde. Jag sa åt mina deltagare att vila, att äta, att lyssna på kroppen, och samtidigt kände jag hur orden liksom landade i mig; som att jag under alla år bara hade behövt säga dem högt. 

Jag har min timme på mig att instruera. Jag pushar ibland så jag känner att jag kanske passerar någon gräns (och så att jag ibland gör folk arga, haha) men jag lägger alltid mest fokus på teknik, hållbarhet och effektivitet. Mentalstyrka, fokus och envishet. Varje sekund räknas för att utmana kroppen till max! Men sen då? Ibland önskar jag att kunna samla ett litet gäng för ett seminarie. Prata om träning och hälsa och vad det faktiskt innebär att må bra. Jag önskar jag hade tiden att ta unga tjejer åt sidan och fråga hur dem mår - "för visst har du varit på lite väl många klasser denna veckan?". Jag önskar jag kunde få visa att jag faktiskt ser och att jag faktiskt bryr mig. För jag ser, och jag bryr mig, men allt jag hinner med att säga är "tänk nu på att äta och dricka ordentligt när ni kommer hem!" och så hoppas jag att de orden landar hos någon som behöver höra det. Jag vet att de inte landar hos alla, och ibland när jag går ifrån gymmet så funderar jag på om jag ofrivilligt adderar bränsle till något och någon som gör träning mindre fantastiskt, och mer destruktivt.

Jag avslutar även detta inlägget med de där orden som vi alla vet är så sanna, men som så många inte lever efter: Ät ordentligt efter träningen, innan träningen. Vila. Träna snällt. Vila igen. Träna för att du vill och för att du orkar och kan. Välj aldrig träning före dina vänner eller ditt välmående. Se dig om i gruppträningssalen - du är inte ensam, var en del av något stort. Om Du säger detta högt, landar de då hos Dig, så som det landade hos mig för många år sedan?

Recept - Snickers (RAW och Vegan)

Hej!

Här kommer ett riktigt gammalt recept som jag satt ihop och publicerade i en av mina bloggar när jag var 19-20 år ungefär. Jag har faktiskt inte gjort det på ungefär så länge, men så fick jag en plötslig craving! Dessa snickers-bitarna är så himla goda! De blev inte så snygga denna gången (prioriterade helt ner det) men de smakar precis lika bra. Då de inte blev så snygga så får ni dock mina gamla bilder, haha! And here we go

Bottenlagret

  • 4,5 dl mandelmjöl
  • 0,5 dl kokosolja
  • 3 msk agavesirap (eller daddelsirap)
  • 2 msk jordnötssmör
  • raw vaniljpulver
  • en nypa salt

 Blanda ihop alla ingredienser tills du fått en degig konsistens. Platta ut degen i en form. Ställ i frysen. 

Karamellagret

  • 200 gram dadlar
  • 0,5 dl kokosolja 
  • 2 msk mandelsmör
  • 2 msk mandelmjölk
  • 1,5 dl saltade jordnötter

Mixa allt utom jordnötterna slätt. Blanda sedan i jordnötterna, antingen hackade eller hela. Bred på ditt bottenlager och ställ åter i frysen. 

Chokladlagret

  • 1 dl kokosolja 
  • 0,5 dl agavesirap (eller daddelsirap), eller lite mer om du vill ha det sötare, smaka av.
  • 0,5 dl kakao 

Blanda ihop, det blir rinnande. Häll över kakan. 

Kakan bör vara i frysen minst tre timmar, sedan kan du ta ut den, skära snickers i lagom stora bitar, och sedan sätta bitarna i kylen för förvaring. NJUT

 

Träning som medicin

Sedan jag fick min narkolepsidiagnos så har jag anpassat mitt sätt att träna efter.. ja.. min kropp. Jag gick också  över till en 100% växtbaserad kost. Jag är övertygad om att kombinationen av dessa faktorer är det som ligger bakom att jag har haft möjligheten att reducera min läkemedelsdos med 75%. Jag kommer att prata lite mer om växtbaserad kost mot just kroniska sjukdomar vid ett annat tillfälle, men idag vill jag fokusera på träning. 

Det är allmänt känt att träning är hälsofrämjande för personer med psykisk ohälsa, då träningen bidrar till ett hormonpåslag av s.k. "lyckohormoner". Det är även känt att personer med diabetesdiagnos bör träna då träningen ger ökad insulinkänslighet, ger ökad möjlighet att använda fett som energikälla samt ökar musklernas förmåga att binda glukos. Vi vet att personer med hjärt- och kärlsjukdom ska träna för att minska risken för ateroskleros och vi vet att personer och skelett- och ledproblem ska träna för att stärka muskleraturen och skelettet, men vad vet vi om träning och neurologisk sjukdom? Inte så mycket. Jag har endast hittat ytterst få studier som behandlar alternativa behandlar mot narkolepsi överlag (tips välkommet) och har därför separerat symptomen från varandra för att få en bild över hur träning potentiellt kan göra oss med narkolepsi friskare. 

Jag vill i detta inlägget lyfta att jag inte har någon vetenskap som står bakom det jag skriver från och med nu, detta är mina upplevelser av narkolepsi och hur jag upplever att träningen har hjälpt mig. 

Att träna har aldrig varit ett problem för mig, problemet har snarare varit att inte träna. Att lyssna på kroppen är svårt, och jag är inte ensam om att tycka på det. Att lyssnar på kroppen blev ännu svårare efter jag fick diagnosen "narkolepsi med kataplexier". Jag fick efter diagnosen fokusera lära känna kroppen på nytt, lära mig hur den sjuka delen av kroppen yttrar sig och hur dess signaler skiljer sig från den friska kroppens signaler. Jag tar vara på det friska. Alltid.

Något jag tyckte var jobbigt när jag blev sjuk var att jag tappade all min koordinationsförmåga, vilket gjorde att jag undvek allt som inkluderade krav på just detta. Det kändes som att min kropp aldrig kunde följa med vad jag tänkte, som att reaktionen var alldeles försenad. Jag höll mig därför ganska strikt till högintensiv kardioträning och styrketräning, trotts att jag egentligen älskar aerobic-inspirerad träning och dans. Vid denna tiden instruerade jag endast spinning och BodyPump. BodyPump är en form av styrketräning som fokuserar på uthållighet i musklerna, vi kör en massa repititioner med ganska lätta vikter. Jag kände dock att jag behövde få in mer träning där jag kunde få jobba på kroppskontroll och koordination i min egen takt, utan att känna press på mig. 

Förrutom att narkolepsin snodde min koordination så  snodde den även min metabolism. Jag är naturligt smal, men när jag blev sjuk gick jag upp mycket i vikt, okontrollerat. Det är speciellt att gå upp i vikt trotts att man tränar och äter hälsosamt. Det kändes konstigt att se sig i spegeln och inte känna igen sin kropp. Jag var inte överviktig på något sätt, men jag kände inte igen min kropp, och jag upplevde att jag inte hade någon kontroll. Detta var ännu en sak jag ville återfå - kontroll. Jag ville även tillbaka till min idealvikt, men det hade jag redan bestämt mig för att det fick ta den tid det tog. Jag är inte beredd att banta. 

Allt måste få gå i sin takt. Det är viktigt att inte sätta orimliga krav på sig. Om du är sjuk är det ännu viktigare att tillåta saker och ting att ta sin tid - stress kommer aldrig någonsin hjälpa dig. Här kommer lite råd till Dig från Mig för hur Du ska hitta din motivation och vilken typ av träning som jag upplever passar mig och min narkolepsi.

Bestäm dig

Jag vet att Du är trött. Jag är med trött. Men ge narkolepsin en fet käftsmäll, ställ dig upp, gör 10 upphopp. Känner du fortfarande att ögonen rullar bakåt? Drick ett stort glas iskallt vatten, gå ut, och gör dina upphopp där istället. 

Motivera dig själv med att du kommer på så mycket bättre efter träningen. Jag upplever nästan alltid att jag blir piggare efter att jag rört på mig, och under mitt träningspass. Det är tufft att ta sig dit ibland, I know. Ibland har jag somnat gåendes till hallen, men jag ger mig fan på att hålla och för det mesta så håller jag. Fokusera på mål. 

Glöm aldrig att det är Du som bestämmer. Inte din narkolepsi. Se träningen som mental träning, så väl som fysisk. 

Lyssna på din kropp

Jag upplever en skillnad i tröttheten som beror på narkolepsi, och den "äkta" tröttheten. Om jag vet att jag har sovit okej under natten och att jag inte har stressat under dagen, men ändå är trött, så är det säkert narkolepsins fel. Då tvingar jag mig själv på träning. Däremot om jag faktiskt har jobbat under dagen, eller kanske var uppe jättesent kvällen innan, då tvingar jag inte mig själv på samma sätt - då får det gå om det går. Jag kan alltid presetera ett grymt pass om jag "bara" är narkolepsitrött innan passet, men om jag är både trött och narkolepsitrött då är det kört. 

Du måste tillåta dig själv att vila. Det är under vila kroppen läker och byggs upp! Jag försöker undvika all onödig stress då jag vet att stress gör mig mer långsiktigt trött. Känner du att träningen är ett stort stressmoment - spara passet till en annan dag. Ge dig själv tid. 

Långsamma kolhydrater

Långsamma kolhydrater kommer inte ge dig samma enorma trötthet som snabba ofta gör. Bönor och linser är jättebra. Eller knäckebröd. Du måste äta innan passet, vare sig du är frisk eller inte. Och dricka.  Jag vet att många med narkolepsi undviker kolhydrater, jag gör det inte. Absolut inte, jag upplever att jag blir mycket tröttare och får mer koncentrationssvårigheter utan. Däremot undviker jag snabba om jag är trött, såväl som tillsatt socker. Långsamma kolhydrater kommer ge dig mer långvarig energi. Jag vill bara få in detta så att ingen tror att man kan träna på tom mage.

Värm upp! 

Förrutom att man alltid ska värma upp för att minska skaderisken och få ut så mycket som möjligt av passet så behöver åtminstånde jag mer tid än andra att få upp min puls. Om jag är narkolepsitrött har jag ofta en vilopuls på under 50 slag/min. Hela min kropp blir låg. Jag behöver sakta men säkert väcka kroppen för att kunna prestera på passet. Om jag stressar igång träningen så blir kroppen alldeles matt och jag kommer seriöst aldrig in i något flyt. Ännu en gång, ta din tid. 

Kombinera olika träningsformer för kroppens skull 

Konditionsträning: Jag är en sucker för cardio. Haha.. Är ni med mig? Maybe not haha! Folk tenderar att inte hålla med på den där punkten. Hitta en konditionsträning du tycker om. Om du har narkolepsi är det väldigt vanligt att metabolismen är påverkad - vi måste hjälpa den på traven. Inte bara för utseendets skull nu, utan för hälsans skull. Vi vill ha rena och fina kärl och starka hjärtan! Jag upplever att jag sover mycket bättre när jag tränar pulsträning. Dessutom känner åtminstånde jag att kroppen verkligen vaknar ordentligt efter ett konditionspass när jag fått upp pulsen och kroppstemperaturen lite! Jag kör mycket spinning (jag är ju instruktör i det) men numera (när jag återfått min koordination) så kör jag även en del BodyAttack och tabata-intervaller. Långa promenader är också jättehärligt och effektivt. Men jag tror det är bra att kombinera med att få upp pulsen ordentligt åtminstånde 1-2 gånger i veckan ;) 

OBS! Pressa aldrig kroppen till för högintensiv konditionsträning för många dagar i veckan. Din kropp kommer då hamna i stress (vilket du som har narkolepsi verkligen borde undvika) samt att din förbränning långsiktigt inte kommer bli bättre då kroppen kommer välja att spara dina reserver. Lagom är bäst.

Yoga: Jag började träna yoga för tre år sedan, och upplevde genast att jag återfick min koordination. Jag vill verkligen rekommendera yoga till alla som lider av sjukdom och alla andra. Yoga stärker muskler som stabiliserar kroppen. Balansträningen som ofta inkluderas i yogan gynnar fokus (något som Du med narkolepsi kan ha lite svårt med) samt ökar koncentrationsförmågan. Rörlighetsträningen gynnar kroppskontrollen något otroligt och släpper spänningar. Du finner även en medvetenhet i din kropp som man sällan får med annan träning. Du lär dig även andas rätt vilket jag tycker kan hjälpa när jag har svårt att sova om natten. Jag instruerar BodyBalance sedan 1,5 år tillbaka och jag har med hjälp av det tagit all min träning till högre nivå. 

Styrketräning: Specifikt för narkolepsi upplever jag att styrketräningen är den "minst viktiga" träningsformen men trotts det är styrketräning något som är en naturlig del av min "veckoträning". Du behöver inte gymma för att styrketräna. Jag får styrketräning i Yogan/Bodybalance, men även genom BodyPump och annan uthållighets-stryrketräning. Styrketräningen gynnar också kroppskontrollen samt ger muskler som ger en mer långsiktig fettförbränning och en ökad metabolism. 

Vad har jag blivit hjälpt med genom anpassad träning?

  • Jag upplever att jag återfått kroppskontroll jag förlorade när jag blev sjuk. 
  • Jag har gått ner all de kilon jag gick upp i samband med att jag blev sjuk. 
  • Jag upplever att jag fått en ökad koncentrationsförmåga och har lättare att hitta fokus. 
  • Jag sover bättre om nätterna.
  • Jag har mer sällan sömnattacker och upplever att kroppen är mer vaken mer ofta.

Det är värt det att pressa kroppen lite ibland. Lite lagom. Men glöm inte att ta din tid och känn efter - lär känna din kropp, sätt upp dina mål, och så når du dit - helt enkelt. 

BLACC outfit

Ni vet Blacc? Deras träningskläder är ju helt fantastika. Underskattat detta så hårt, sådär som man ibland gör när det är billigt, men jag trivs så bra i deras träningstights! Om du har samma issues med träningstights som mig (way to big i midjan men rätt tight över rumpan haha) så är dessa perfekta i passformen. De sitter i midjan, och det är massa plats kvar för benen och rumpan. Magic! 

Håller på att skriva lite på ett inlägg som ska handla om träning som medicin mot narkolepsi. Jag vill verkligen lyfta alternativa rehabiliteringsformer. Jag har ju minskat min läkemedelsdos med 75%, och jag vill tro att det är genom träning och kost. Stay tuned om du är nyfiken!

Recept - Hemmagjort falafel med cashewtsatziki

Skäms lite över mobilbilden, särskillt eftersom mat faktiskt är något jag är bra på att fota.. Men, nu är det smakerna vi ska lyfta. Jag gör sällan hemmagjord falafel; kanske därför jag aldrig fått ihop ett ordentligt recept som ger mig falafel som faktiskt varken är torra eller faller sönder, men i fredags hände det!
Jag lagar alltid mat med känsla, och så smakar jag av väldigt mycket, därför är det lite dåligt med mått i receptet. Att smaka av är förresten mitt bästa matlagningstips, säg förväl till måtten! 

 

You'll need 

Falafel

  • Kikärtor (jag körde färdigkokta på burk, eko ofc); 3 burkar 
  • Tahini; ca 3 msk
  • Färsk persilja; ca 1/2 kruka
  • Vetemjöl, eller annat mjöl; en liten näve
  • Vitlöksklyftor; 3 st
  • Kryddor: Spiskummin, korriander, chilipulver, kanel, salt och peppar

Mixa allt med en skvätt vatten tills du får en ganska grov smet som är lätt att forma. Blir den för torr så ta lite mer vatten. Smaka av så du kryddat ordentligt! Stek detta i mycket rapsolja så du får en bra yta. 

Cashewtzatsiki (receptet är inspirerat av något jag fann på google för längesedan och skrivit av)

  • Blötlagda cashewnötter (de ska ha legat i vatten åtminstånde tre timmar); 3 dl
  • Äppelcidervinäger; en liten skvätt
  • Citronsaft; en stor svätt
  • Vitlöksklyftor; 2 st
  • Grovriven gurka (eko); en styck
  • Kryddor: Oregano, salt och peppar

Mixa cashewnötterna medan du tillsätter ca 2 dl vatten tills du nått en fin konsistens. Mixa med övriga blöta ingredienser. Riv gurkan och låt den rinna av med salt. Blanda ner kryddor. Lite oregano är jättegott i, ett tips jag snott från min mamma! 

Jag åt detta med pommes, grönsaker och oliver, men det är säkert fantastiskt i hamburgebröd. Smaklig måltid!

 

 

 

Vem bryr sig om fettet på din mage?

Det är lördag kväll. Tidigare ikväll satt jag med en av mina bästa vänner och pratade om livet över en påse chips, en påse singoalla och en chokladkaka. Ett inte så ovanligt samtalsämne är den befintliga tränings- och mathetsen som pågår - det verkar liksom inte spela någon roll att man blir äldre; man kommer alltid ha folk i sin närhet som tror att världens cirkulerar kring deras kroppar. 
Jag ska vara ärlig.. Det provocerar mig så galet mycket. Jag blir arg. Det kanske är för att jag själv varit där; trodde att folk på något sätt såg mig lite extra, mig och min kropp. Trodde snygg gick hand i hand med lycklig. Trodde att smal gick hand i hand med snygg. Det är ganska skrattretande, nu när man faktiskt vet bättre. Jag menar come on - vi har växt upp och insett att det finns så mycker mer utanför vår egen kropp.. men..

...det är lätt att hamna där. Ni vet när 90% av ens tankar cirkulerar kring kost och träning? I know, jag har själv varit där, även om det var många år sedan. Jag minns när jag bestämde mig för att ändra mitt sätt att leva till något mer hållbart, och mitt största problem var; "vad tänker normala människor på? om man inte ska tänka på mat, vad ska man då tänka på?".

Jag hade flera metoder för att bli "frisk", ett av dem var att försöka se mig själv från ett annat perspektiv;

Vem gynnas av att jag tränar fem timmar om dagen? Inte jag i alla fall. 

Är min kropp/min fettprocent/min rumpa verkligen ett problem, eller ens något som påverkar någonting någonsin över huvud taget? 

VIll jag fokusera på något så självcentrerat som hur min kropp ser ut, eller vill jag lägga ner min tid på mer intellektuella saker?

Vad väger mest - en promenad eller relationen till mina vänner? 

Är det rimligt att gråta över en macka mer än planerat medan människor gråter över att de inte fått äta något alls på veckor?

Är jag en vuxen människa? Är jag verkligen smart? Vill jag ta ansvar för någonting någonsin? Kanske ska börja med mig själv.

 

Detta må provocera många av er. Det är provocerande - det är därför det är så effektivt. Att ändra sitt sätt att tänka kring mat och träning är mycket svårare än att bara upprepa några fraser. Problemet finns någon annanstans än i maten och i träningen. Jag vet det. 

Allt jag säger är att för mig hjälpte det. 

Jag ville inte vara självupptagen och egoistisk. Och let's face the facts; att spendera sitt liv med att räkna kalorier, se på sin mage i spegeln, och prata om sitt fett med vännerna, är ganska självupptaget. Det finns viktigare saker än mig och Dig. 

Gå och rädda lite liv istället. Eller något annat, som faktiskt spelar någon som helst roll.

 

Vet du vad celiaki är?

... inte? Men du var ju glutenintolerant? Som halva svenska befolkningen just nu. 

Gluten är veteprotein. Ni som läste mitt senaste inlägg om protein förstår dubbelmoralen. Idag ska du äta massa protein och va glutenintolerant för att vara inne och inte få en svullen mage. Utsäkta sarkasmen. Det är en diagnos, det som vi i dagligt tal kallar "glutenintolerans"- celiaki, och det är just denna jag vill belysa med detta inlägget, eftersom det är ett ganska allvarligt tillstånd.

Celiaki är en autoimmun sjukdom. Autoimmun sjukdom innebär att det är kroppens egna immunförsvar som ställer till det. När det kommer till celiaki så ser kroppens immunförsvar veteprotein som en fiende och reagerar därmed genom att förstöra kroppens egna celler i magtarmkanalen. Ni har hört ordet autoimmun sjukdom innan; diabetes, narkolepsi t.ex. Dvs caliaki handlar inte om allergi eller intolerans, celiaki är ett kroniskt (livslångt) sjukdomstillstånd

Det som händer i tarmen då en person med celiaki äter gluten är att tunntarmen inflammeras och de små "hårstråna" i tarmen förstörs vilket hämmar näringsupptaget och leder till vitamin/mineralbrist, viktnedgång, trötthet och allt som hör näringsbrist till. Om man har celiaki så spelar det ingen roll om man drar ner på gluten. Man måste utesluta gluten helt och hållet för att hålla sig frisk - hela livet. Tarmen kan läka av sig själv med en glutenfri kost, för vuxna tar detta ca ett år.

Övriga symtom som uppkommer relaterat till celiaki är förstoppning och/eller diarré, kräkningar, depression, hudbesvär och skelett-/muskelbesvär.

Idag kallar många sig själva för glutenintoleranta. Det är ännu en trend, jag har ännu inte hittat godtyckliga källor för att det skulle vara hälsosamt att avstå från gluten utan att ha celiaki. Har du någon bra, evidensbaserad, källa, så länka gärna!  Det finns bra och dåliga sidor med trenden. Den bra sidan är att för de som lider av celiaki (ca 1% av europas befolkning, och ca 3% av alla barn i Sverige idag) breddas utbudet i matbutikerna! Detta är fantastiskt och det är lite sorgligt att det ska krävas ännu en mattrend för att detta ska hända. Nackdelen är densamma som jag nämnt gällande vegankost - den som faktiskt är sjuk tas inte på lika stort allvar. Jag har hört historier av personer som gått in på en fik, sagt att de vill ha glutenfritt, fått "glutenfritt" och blivit dåliga. Detta för att så många säger att de är "allergiska" utan grunder, för de känner sig lite uppsvullna av, vad som antagligen är snabba kolhydrater och inte gluten. 

Om du misstänker att du lider av celiaki så ska du inte börja testa äta glutenfritt som ett experiment; för att få en korrekt diagnos och ett medicinskt stöd så måsta du till vårdcentralen för att ta blodprover som bevisar din sjukdom. Celiaki visas på prov då det är en autoimmun sjukdom, men det förutsätter att du äter gluten då det är endast då sjukdomen "aktivieras". 

Man vet inte varför celiaki idag ökar, vilket det gör, men man vet att det finns en viss ärftlighet. Det var ett tag sedan jag läste om detta men om jag minns rätt så är det ca 15% chans att du drabbas av celiaki om du har en förälder med sjukdomen. 

Blir du svullen om magen efter en macka? Strunta i mackan dårra, men mest troligt är det inte gluten det handlar om.. Genom att skippa skvallerblaskan som skriver om hur dåligt gluten är för dig som är frisk (haha) så sparar du massa pengar och energi som de som faktiskt lider av en sjukdom tyvärr inte kan göra. Ännu en gång - ifrågasätt mera. 

"Det krävs mycket protein..."

I dagens samhälle råder en proteinhets utom dess like. Det började ganska försiktigt med LCHF dieten; stor fet fläskbit på tallriken med vitlökssmör och blomkålsris på sidan om. Därefter kom keson, sen kom kvargen (det var stort), sen blandades kvargen med proteinpulver med jordgubbssmak eftersom de 12g/100g protein som redan finns i kvargen just wasn't good enough. Energidryckerna på marknaden pimpas med BCAA, till och med nya chips marknadsförs med citat som "mer protein - samma goda smak". Suck

Vad tror du kommer hända om du äter massa protein?
Kommer du bli smal? Vakna med mer muskler? Hör du hur det låter?
Nejmen, vet du vad protein är, och varför det är bra för dig? Har du någonsin ifrågasatt media? 

Protein är vad vi brukar kalla för kroppens byggstenar. Det är en nödvändig del av våran kost; protein byggs ju upp av 20 amminosyror, varav nio är essentiella, dvs vi kan bara få i oss dem via kosten. Protein ingår i allt i vår kropp, och finns i varje cell. Protein är en stor del av vårt immunförsvar, våra hormoner och våra enzymer. 
Enligt nordiska rekommendationer bör 10-20% av vårt totala kaloriintag komma från proteiner.För en medelaktiv kvinna motsvarar detta ca 70g protein per dag. Idag får de flesta i sig mycket mer än så. Så vad händer med detta överskottet?

Jo. I viss mån kan protein användas som energikälla vid fysisk aktivitet. I vilken utsträckning ser ut att vara individuellt. En PT sa till mig en gång att män kan använda protein som energikälla i större utsträckning än kvinnor, men jag kan inte garantera att det är så då jag inte har en bra källa på det (allt annat jag skriver är ytterst evidensbaserat!). Protein är dock inte en förstahandkälla för energi: kroppen vill gärna använda kolhydrater då det är en effektiv energikälla som inte kräver så stora resurser. Proteinet finns bundet i din kropp på olika ställen och när proteinet används som energikälla inträffar ofta en katabol nedbrytning. Dvs, du kommer inte bygga muskler, du kommer bryta ner muskler. Det är mycket syrekrävande att använda protein som energikälla, och därav känner du dig piggare om du laddat upp inför träningspasset med lite kolhydrater. En jätteviktig faktor gällande protein som energikälla är att det är endast musklerna som kan använda protein som energikälla i viss mån. Hjärnan kräver kolhydrater för att fungera. Därav, i min universitetsutbildning, fick vi rådet att inte promota en proteinrik/kolhydratsfattig kost.
Många som kallar sig fitness tror att överskott på protein inte kan omvandlas till fett, men självklart kan det det, precis som alla andra överskott. Så dina proteinkalorier (vet inte om det är ett ord haha) kan absolut lagras som fett. Nu har vi spräckt den myten. 

Standard frågan när man säger att man är vegan "Men.... hur får du i dig protein?". Så. Ta en titt: 


Till skillnad från kött kommer de vegetariska alternativen på protein minska risken för olika cancerformer. Nu säger jag inte att vegankost kommer lösa alla problem för det tycker jag är ganska naivt men det är väl känt att trådigt kött ökar risken för cancer i tjocktarmen etc. De veganska alternativen till protein kommer även att sänka ditt kolestrol och innehåller mer eller mindre endast goda fetter. 

Så länge du äter tillräckligt med kalorier, så kommer du få i dig tillräckligt med protein. Jag säger inte att du ska sluta kasta alla dina pengar på proteinbarer, kvarg, proteinpulver och aminosyror, men jag säger att du bör ifrågasätta var informationen du läser kommer ifrån, vare sig den är riktad till ett visst intresse eller inte. Du bör också fråga dig själv om du älskar proteinpulver och kvarg jävligt mycket, eller om du hellre lägger de pengarna på något roligare. Vad behöver din kropp? Vet du? Vet skvallerblaskan? Vet youtube-ikonen? Ifrågasätt mera. 

PS: En artikel om ämnet http://www.lakartidningen.se/OldArticlePdf/#!/1996/11547

 

Upp